Igar gick vi och la oss vid 23, ovanligt kan jag lova! Vaknade vid 8 i morse efter den varsta natten nagonsin har nere. Ogonen ar roda och har kliat och runnit (ogoninflamation pa G?), jag har hostar och haft jattetorr hals och sen har jag har vaknat minst en gang i timmen av att det har varit varmt och hur jag an har legat sa har det varit oskont, usch!!
I alla fall sa gick jag ner pa stranden (med huvudvark..) vid 8.30 eftersom jag inte klarade av att vara kvar i bungalown och sen mitt pa dagen kom Emma ner och vid 15.30 gick vi hemat igen. Men jag sager som Emma: ar man for det forsta inte van vid att vara sjuk och sen sa blir man det har nere rasar hela ens varld och allt blir hur jobbigt som helst! Man kan inte bara lagga sig i en sval sang eller slanga sig i soffan framfor en bra film, dricka och ata det man kanner for nar man an kanner for det.. Det blir jobbigare an man tror men vi overlever, sa sjuka ar vi trots allt inte :P
En annan grej som ar lite jobbig ar att vi redan har trottnat pa maten har nere... Visst finns det mycket att valja pa men man tycker ju inte om allt sa for min del har det i stort satt bara blivit kyckling, curry & kokosmjolk, ris och nudlar i olika kombinationer.. Darfor ska vi ikvall aka till en svensk restaurang har i narheten och nu har vi ju ratt hoga forvantningar sa vi far se om vi kommer hem nojda eller inte..!
Uppdatering:Ja, svensk mat blev det! Jag at pyttipanna med agg och rodbetor och killarna at kottbullar med potatismos, lingonsylt och nan sky/brunsas och Emma at bara lite mos o lingonsylt eftersom hon fortfarande madde daligt. Vi konstaterade att plotsligt ar vanlig ''trakig'' husmanskost hur uppskattad som helst nar man ar har nere, hemma hade vi tyckt att det var skittrakigt..!
Nar vi kom hem darifran gjorde vi typ ingenting, killarna skulle ut med nagra tjejer vid 22-tiden sa vi hangde pa rummet tills dess och sen gick jag och Emma och la oss.